torsdag 17 januari 2013

Vardag del 1

Om jag skulle göra en undersökning hemma i Sverige och fråga människor vad de associerar med Mexiko tror jag att de flesta skulle svara stränder, tacos och sombreros. Det är väldigt långt från den verklighet som jag och de flesta andra chilangos (människor som bor i Mexiko City) lever i. Skulle jag säga Mexiko City skulle nog de flesta tänka på kaos, överbefolkning och avgaser. Och de sista orden stämmer visserligen för denna stad, men det finns så mycket mer här än vad man först tänker på.

Jag tänkte att det kanske skulle vara intressant för er att veta lite om hur min vardag ser ut och därför tänker jag beskriva olika delar av min vardag för er. Hoppas ni tycker det är roligt att läsa!  

Jag jobbar på en skola, det är en privatskola för barn i övre medelklass. Skolan ägs av en brittisk. mexikansk styrelse och vi är en mix av mexikanska och internationella lärare, vilket gör det till en intressant arbetsmiljö, ofta positivt men detta leder också med jämna mellanrum till en del konflikter. Skolan är liten och de flesta ungdomar är otroligt väluppfostrade! Några exempel på hur detta yttrar sig är de gillar att plocka upp saker som man tappar, de öppnar dörrar och säger tack efter att lektionen är slut. Om jag nyser får jag tillbaka 20 "salud" (prosit) i kör. Detta gäller även för elever, oavsett om vi är mitt inne i en viktig debatt eller ett prov säger alla "salud". Trots sin artighet är de ju också precis som tonåringar är var de än växer upp, utseende är väldigt viktigt, de rullar med ögonen demonstrativt om man ber dem att anstränga sig lite extra etc.

Runt lunch brukar jag försöka gå ut och sätta mig. Fast det är vinter här och kallt på morgonen har det vid lunchtid ofta blivit sisådär 20-25 grader. Skolgården är liten, staden är ju trots allt överbefolkad så mycket plats finns det inte, men har en hel del träd och buskar som renar luften.

Vi undervisar från 7.30 - 14.40. De gillar att börja tidigt här! De flesta elever blir hämtade i av sina föräldrar (se mamma) eller pappas chaufför. Vi lämnar av dem för att se till att inget går snett. Och sedan är det dags att gå hem, jag promenerar till tunnelbanan och åker två stationer hem. Allt som allt tar det 30 min, vilket är ett väldigt litet avstånd till jobbet, som de flesta som bor i denna enorma stad bara kan drömma om! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar